jiggy

då var det ännu en gång dags för Idol.
jag älskar början då dom flesta som söker är så himla dåliga att det faktiskt går från roligt till tragiskt. de går verkligen in där och tror att de kan sjunga, att det är vad de bör göra och hålla på med.
jag förstår, alla älskar vi musik, men alla kan inte sjunga LIKA BRA, alla kan sjunga men alla har olika röster. istället för att göra saker och ting pinsamt kan folk väl lika bra bara inse fakta.

men jag måste väl vara taskig och säga att jag tycker att det är fruktansvärt roligt att titta på de första avsnitten när det faktiskt mest handlar om folk som inte kan sjunga men sedan skaffar man sig alltid en favorit.
dock har jag inte varit speciellt idol-knäpp sedan 2004, första året - bästa året. tror nog inte att det kan bli som förut heller.. ingen sätter sig i hjärtat direkt och den ena är lik den andre känns det som.

men idol är roligt att titta på och följa när man inte har så mycket för sig och dessutom är ju juryns kommentarer så himla sköna! visst kan de vara taskiga som satan men dom är iallafall ärliga, vilket är vad vissa behöver, ärlighet.
klockrena är juryn iallafall!

idol is back!