jiggy

vissa nätter har jag världens mest fruktansvärda drömmar du kan tänka dig. men det är nog inte det som är det jobbiga, det jobbiga är hur verkligt det faktiskt känns.
mina drömmar är så intensiva och det som faktiskt är en dröm känns precis som en verklighet. därför händer det att jag ibland vaknar av att jag har gråtit så mycket att min kudde är helt genomblöt eller så vaknar jag av att jag har världens klump i magen.
det har varit såhär sedan jag var liten och än är det så idag. men det är rätt skönt att vakna och lugna ner sig och sedan kommer man på att ens verklighet inte alls ser ut som det man drömde.
plötsligt känns det lättare i magen och tårarna torkas bort med hjälp av en darrande hand.
dock finns det värre än så.
det är värre när man drömmer fina drömmar om fina stränder, hur man svävar och verkligen känner sig lycklig. och den där känslan känns också så himla verklig.
eller kanske drömmer man om saker som man aldrig tror att man ska få drömma, drömmar som man inte ens kan tänka sig. sådant som känns så långt borta är helt plötsligt så jäkla nära.
hur fan kan det vara värre än att drömma drömmar som får dig att fälla så många tårar, tänker ni.
när man drömmer drömmar som får en att vara lycklig den lilla minuten som dom timmarna känns som är det mycket jobbigare att vakna upp till en verklighet som slår en ner mot marken.