I'd give my all.

Ikväll blir det jag och B hemma hos henne. Bara vi två. Frågan är bara hur denna kvällen kommer att sluta och hur morgondagen kommer att börja. Men jag vet att det är något jag måste göra, trots att jag är nervös och rädd måste jag göra det. Jag vill egentligen fega ur och bara skippa det, men det måste göras och det måste sägas. Kan inte fortsätta undvika det annars kommer detta aldrig ta slut. Om jag nu är lycklig vill jag inte behöva smyga runt med det, jag vill kunna vara lycklig utan att känna mig skyldig.

"klättra upp och ta ett kliv
checka ut och bara lämna mitt liv
fega ur andas ut
ignorera allting negativt
försöka nå ett beslut"

Håll tummarna åt mig.
Puss,

Jiggy

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0